Är så enormt glad att allt verkar läka fint för Nils. Vi turas om hela familjen och sällskapa honom. Han tyr sig något extra mycket till familjen efter allt. När vi tog ut honom för att kissa behövde vi inte ens något koppel. Han håller sig tätt bredvid oss hela tiden. Det har bara mig han dragit sig undan ifrån efter att jag tvingat i honom smärtstillande i några dagar. Men idag fick vi en mycket speciell stund nere vid sjön. Han har tidigare inte velat leka när han haft tratten på. Men idag släppte det. Vi lekte och sedan kom han och lade sig på min mage och somnade. Hade kunnat ligga där hur länge som helst. Är nog en av mina bästa stunder med Nils. Är svårt att beskriva hur glad jag är att han finns kvar i livet här hos oss.