Bästa månaden

Har utan tvekan varit en av de bästa månaden i mitt liv. Har haft väldigt dåligt internet i stugan som jag bott i, så jag har inte kunnat uppdatera om allt. Men oj oj, hade aldrig kunnat tro att så mycket kunde utveckla sig på en gång! Har redan börjat arbeta i Nackareservatet med Lekfullt Lärande verksamhet och det är så otroligt roligt. Får sån inspiration och så mycket idee’r när jag är ute i skogen. Är verkligen en härlig upplevelse att kunna leva på att göra det roligaste man vet. Nu är juli över och jag har fått säga hej då till stugan. Hoppas så att jag kommer hitta något boende så jag får fortsätta att bo så här!

IMG_8270IMG_8992 IMG_7192 IMG_8685 IMG_8707IMG_8302

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Att våga pröva nytt

IMG_7322

Ibland behöver man våga gå en annan väg. Det är så lätt att bara börja följa massan, försöka få till det som andra klarar utan att reflektera över hur man egentligen mår i det hela. Vad man gör för att bli omtyckt och göra andra glada och vad som egentligen är ens egen väg? Jag har haft en liten vilsen period sista tiden. När allt det jag byggt upp med Lekfullt Lärande bara rasade. Allt det jag drömt om  upplevdes snarare som en mardröm än en dröm. Allt blev som en suddig dimma med sorg och svåra erfarenheter. Men allt lämnade även efter sig viktiga insikter och fantastiskt fina minnen.

Hur stor sorgen än kan vara efter dem man älskar och hur läskigt det än kan kännas att våga ta steget ut i något nytt, så är det bara genom att våga pröva som något kan förändras. Genom ovisshet kommer så småningom klarhet.

IMG_6933

För första gången i mitt liv känner jag mig nu hemma. Till skillnad från när jag tidigare bodde på Lekfullt Lärande och ständigt var omringad av människor och djur som behövde mig, så kan jag nu verkligen koppla av och slappna av när jag är hemma. Mitt huvud som är så känsligt för intryck får äntligen vila. Nu börjar jag bygga bra förutsättningar för ett nytt sätt att arbeta, som är lagom och i balans för alla. När jag arbetar vill jag vara full av kraft och helt närvarande med dem jag arbetar med. För detta behöver jag ett hem som ger  mig kraft.

Jag visste inte att det kunde kännas så här. Jag har aldrig upplevt en sån här livsgnista och inspiration förut. Det är i skogen jag hör hemma. Har försökt att hitta någonstans att bo nära skogen länge och nu har jag äntligen fått komma hit. Har aldrig känt mig lugnare och mer tillfreds med livet. Får bo här i dessa två stugor nära Nackaresrevatet under hela Juli och det var det bästa som kunde hända mig.

IMG_7872IMG_7578

Vet du någon som hyr ut en liten stuga eller liknande på en lugn plats bredvid skogen får du jätte gärna säga till! Har fastnat väldigt mycket för Nacka reservatet men är öppen för många olika lösningar! Skulle inte ha något emot att hamna i ett sammanhang med andra som brinner för liknande som jag.

_MG_7838_MG_7816_MG_7798

Är en sån frihet att sitta ute under nätterna och bara titta på allt. Somna inne i skogen och vakna av djur som kommer och väcker mig. Inga tider inga måsten, bara fullständig ro. Att få vara med i gryningarna och se när allt vaknar. Vill bara vara med om allt.

Har inga svar på var jag ska bo om två veckor hur något kommer bli, men njuter av varje sekund här och hoppas att allt kommer lösa sig. Någonstans känns det som det kommer lösa sig. För vad skulle inte kunna lösa sig av att man hittar tillbaka till sig största kraft? Det är där man mår som bäst, som man kan ge som mest till andra och kan göra bäst ifrån sig tror jag!

IMG_7084IMG_7026IMG_7128IMG_7405IMG_7174IMG_6843

Ska bli så spännande att se vad som utvecklar sig ur detta! Är som att allt har vaknat till liv igen sedan jag kom hit! Allt känns så enkelt, och jag njuter verkligen av att få drömma fritt och leka med alla tankar om hur jag skulle vilja ha det.

 

 

 

 

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Fårklippning på fårens villkor

Tack bästa Jennifer, Andra och Åse för all hjälp med fåren igår. Vilka hejjare på att klippa och läsa av fåren ni är! Är sjukt imponerad! Har nog aldrig varit med om smidigare och mer avslappnad klippning! Så himla kul sätt att umgås på! Det här med klippningen har verkligen gått från att vara en stress till att bara vara roligt, tack vare all hjälp jag fått de sista gångerna!

IMG_6056DSC_0262IMG_6058IMG_6059

Eftersom vi alltid vill ta allt i fårens takt och aldrig hålla fast dem eller vända dem upp och ner för att få dem klippta, brukar det ta sin lilla tid att bli klara med klippningen. Men jösses nu känns det äntligen som all träning har gett resultat. De stod helt blixtstilla och nästan somnade när vi klippte och borstade dem och bara njöt!

Shaun som ALDRIG någonsin under hela sitt liv har låtit någon annan än mig klippa honom stod och njöt när Jennifer och Åse klippte honom som om han aldrig gjort annat. Är nästan lite chockad av förvåning. I vanliga fall brukar vi behöva ha en person som gosar med honom och en person som avleder honom med godis eller något att pyssla med plus en ja och nej target för att klara klippningen med honom.. Men nu bara stod han där och lät sig bli klippt och jag och Andra kunde sitta och klippa Benjamin och Gimly medan han blev klar!

DSC_0300DSC_0243DSC_0281

Helt underbart att får se Shaun såhär! Vilken förändring!

Sahun 2SahunShaun 3shaun 7DSC_0244DSC_0327

Är verkligen så sjukt glad för all hjälp! Hade varit så svårt att få till detta själv. Så himla roligt att göra detta med er! Ni är så bäst! Vilken känsla ni har!

TACK Andra för alla fina foton!

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vad har hänt sedan jag började leta efter en förändring?

Redan nästa dag efter att ni hjälpte mig att sprida det här inlägget satte telefonen igång. Det var så fina personer som hörde av sig att jag bara blev alldeles tagen över allt de berättade och alla olika lösningar som presenterades. Lösningar som jag aldrig någonsin hade kunnat tänka ut i huvudet. Detta gav mig verkligen en insikt i, hur många olika sätt man skulle kunna lösa saker på om man är öppen för många olika idéer.

IMG_7119IMG_7169

Jag var övertygad om att allt skulle bli riktigt bra. Jag trodde att jag skulle hitta den perfekta platsen där djuren kunde bo och bli behandlade med samma respekt och empati som här. Och att jag skulle kunna arbeta vidare med djuren och på den platsen med Lekfullt Lärande, utan att behöva stå själv i allt. Att kunna hjälpas åt och dela på allt med andra som brann för precis liknande som jag. Eller att jag skulle hitta den perfekta personen som ville flytta hit och driva vidare verksamheten här tillsammans med mig. Det kändes som att hela tillvaron plötsligt var full med möjligheter.

Men det skulle visa sig att allt skulle ta en helt annan vändning än vad jag hade kunnat tro..

Ni som har följt mig och mitt arbete länge vet att fåren föddes med något tokigt troligtvis genetiskt fel i klövarna och hornen. Ni kanske mins hur vi kämpade för att få ordning på detta och hur det tillslut faktiskt också blev bra. Det krävdes ett enormt arbete med klöv-vård och bandage ibland flera gånger per dag. Vi byggde grusvägar och kompletterade kosten med olika tillskott. Eftersom klövarna behövdes hållas helt torra vaktade vi fåren varje dag och tog in dem vid minsta lilla regnskur.  Vi byggde ett stort tak utomhus och fixade system med slangar så vi kunde få bort vatten så det torkade upp i hagarna så smidigt som möjligt. Allt arbete gjorde skillnad och fåren blev helt bra. Klövarna slutade att vittra sönder och började se riktigt fina ut.  Allt flöt på så bra och jag trodde verkligen att vi hittat lösningen och att de hade blivit så bra som de kunde bli.

IMG_3384

Men när det kändes som om allt flöt på som bäst med nya lösningar, visade det sig att fåren hade blivit sämre i klövarna igen.  Och samtalen började handla om helt andra saker.. Ja ni förstår de där svåra samtalen och svåra besluten som hör till det svåraste med att vara djurägare. Hur mycket är det egentligen etiskt rätt att kämpa för att ett djur till varje pris ska bli friskt? Tog väldigt lång tid innan Gimly blev som vanligt igen efter all veterinärvård. Detta inte något som man gör under en kort period. Utan en stress som pågår under flera månader, när man måste vända på fåren för att klippa rätt, plocka ut smuts ur sprickorna (som gör ont) samt byta bandage dagligen, alternativt hålla dem instängda i flera månader vilket som är omöjligt. Bara att stänga in dem en kort period får dem att bli helt tokiga och börja stånga varandra..

Sedan är frågan om det ens går att få dem bra? Vi har redan frågat veterinärer och bönder runt om i hela Sverige och vi har gjort precis ALLT..  Finns det ens något mer vi kan göra och i så fall, vill fåren det? Klarar jag det?.. Jag vet fortfarande om det ens finns någon lösning på detta. Men en så länge känns det inte som om fåren är så störda av sina klövar och vi tar vara på tiden så länge den varar. Jag sitter ofta hos dem och de kommer och ställer sig och nästan somnar i mitt knä. Ibland tar vi och går promenader tillsammans. Ibland glömmer jag bort allt jobbigt. Då stannar tiden. Och ibland känns allt väldigt tungt. Det är så mycket jag inte kan kontrollera men ju mer jag släpper taget och bara flyter med i allt som händer desto lättare känns det ändå.

IMG_4025

Något jag ändå har förstått av den här tiden är vikten av att inte stå ensam i allt. Att vara flera som hjälps åt. Bara för en vecka sedan kom en tjej som hete Elisabet Malm och bodde på Lekfullt Lärande och hjälpte mig med djuren. Kände henne inte från innan, men redan första gången vi pratade mins jag att jag grät för att jag blev så berörd över hur hon kunde sätta ord på det man känner som allra mest. Allt bara stämde med henne. Hon kom hit i en väldigt tuff period där flera av de andra djuren har blivit sjuka, men hon fick det till att bli en så fin tid. Ibland när djuren inte är friska är det som att oron över det som är sjukt tar överhanden så mycket att jag glömmer att se hur bra de ändå mår i allt. Jag glömmer att se allt jag gör för dem och känner mig lätt otillräcklig. Men när Elisabet var här var det som att jag rycktes med i hur härligt det bara var att vara med djuren. Vi satt i timmar och bara var med djuren och ingen av oss kunde slita oss. Hände mycket jobbigt med några av de andra djuren som jag inte klarar att skriva om nu. Men jag har verkligen förstått vikten av att inte stå själv och hur mycket lättare det är att gå igenom jobbiga saker när man gör det tillsammans med någon.

IMG_4002IMG_4013

Även om situationen inte är löst med djuren känns det som om fler och fler små pusselbitar börjar falla på plats. Tack vare att ni spridit detta har jag fått kontakt med helt underbara människor. Finns fortfarande möjlighet att höra av dig om detta väcker något i dig. Men det känns inte aktuellt att flytta på fåren så länge läget ser så ovisst ut. Men om du likt Elisabet bara längtar efter att bara vara och umgås med djur på deras villkor, finns en möjlighet om allt stämmer att hjälpa till med fåren på den här platsen.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ett liv fullt med möjligheter!

Tack för all respons som jag fick på mitt förra inlägg. Alla ni vänner som har hört av er och alla nya fina människor som har dykt upp tack vare detta! Har inte hunnit svara till alla er. Har inte heller fått till att skriva en lite mer konkret text på vad jag söker och vilka möjligheter jag funderar mellan. Men vill inte stressa med något och behöver ta allt i lugn och ro så det blir lagom för huvudet. Vill inte heller ”fastna” för mycket i en färdig ide’hur jag tänker att det ska vara – utan vara öppen för er och de möjligheterna som kommer.

IMG_7001

Så ni som vill och är nyfikna får jätte gärna skriva till mig och berätta lite om er själva och vad ni drömmer om i ert liv. Ni får även gärna skriva lite om er relation till djur och vad som är viktigt för er för att må bra tillsammans med djur. Vad tror ni är det viktigaste som vi kan göra för att ge våra djur ett bra liv? Välj själva vad ni vill berätta om. Om ni har funderingar på hur det skulle vara att samarbeta med mig får ni gärna skriva om ni undrar om något. Om ni brinner för mer förutom djur, får ni gärna berätta om det med. Om ni vill förstås! Jag funderar ju själv mycket på hur jag vill utveckla Lekfullt Lärande med fler kreativa former, där det kanske inte alltid behöver vara med djur.

Så låt oss drömma fritt allihopa och så ser vi vad vi landar i tillslut! Vill också hälsa att det inte är för sent för fler att höra av sig. Jag vill lyssna på er alla! Det är väldigt stort för mig det här, och det är viktigt att ge det tid. Så fortsätt att höra av er och så tror jag det kommer växa fram något riktigt bra!

Ni får även jätte gärna fortsätta att dela detta så fler kan hitta hit! 🙂

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

En stor förändring behöver ske och jag letar efter nya lösningar!

Ända sedan jag varit liten har jag drömt om att få hjälpa människor och djur. Man skulle verkligen kunna säga att jag uppnått det som jag trodde var min dröm. Att redan i så ung ålder få bygga upp ett företag och en verksamhet, där jag har fått möjlighet att hjälpa. Hjälpa både barn och djur till att hitta tillbaka till livet ingen efter tidigare svåra upplevelser och trauman. Jag har fått vara med om så många oförglömliga ögonblick som jag aldrig någonsin kommer glömma. Jag är så tacksam för allt jag fått vara med om. Men jag inser att jag inte kan fortsätta att arbeta så som jag gjort.

S6300041

Under dessa år har jag skrivit mycket om allt som djuren ger mig. Hur ett av det bästa jag vet är att gå och lägga mig och bara vara hos dem. Hur det ger mig lugn och energi. Självklart har det varit så, men jag känner att jag kanske inte riktigt har speglat hela verkligheten. För mig är det ett enormt ansvar att ha djur, ett ansvar som inte bara har gett glädje utan också en stor klump i magen. Ju mer jag lärt mig, desto svårare har jag tyckt att det är att ha djur.

IMG_3733

Jag har arbetat mycket med mig själv och att försöka hitta en bra balans för mig och djuren. Ibland tror jag att man kan ställa alldeles orimliga krav på sig själv i förhållande till allt som man vill ge till andra. Jag har verkligen försökt att prioritera det som är viktigt och sedan slappnat av med djuren och bara varit. Men det finns faktiskt krav och måsten som måste bli till. Dessa måsten som t.ex fårklippning, klövvård, kloklippning och diverse olika typer av hantering mår varken jag eller djuren bra av att göra med tvång. Jag vill göra allt i deras takt på deras villkor. Hur mycket jag än försöker se det jag ger dem och att de har det bra här, mår jag verkligen dåligt om jag inte hinner med att träna den förebyggande träningen så allt kan ske i deras takt. Det är så grundläggande och viktigt för mig. Ofta känns det som om jag går emot allt som är jag. Allt som jag har byggt upp den här verksamheten för, när jag inte räcker till för att få till det så som jag önskar.

S6300044S6300020

Under dessa åren har jag fått lära mig så mycket som jag vill föra ut. Som jag vet skulle betyda mycket för andra att ta del av. Men jag vet att om jag ska arbeta med människor och djur som är utsatta och har ett stort behov av hjälp, behöver jag ha ett frirum när jag kommer hem. Jag bor just nu på Lekfullt Lärande där det finns både djur och människor som behöver en dagligen. Jag har insett, hur viktigt det är för mig att få ha ett frirum, helt utan krav och måsten i hemmet där jag bor, för att behålla min kraft.

Lila 1IMG_1050IMG_2487

Jag inser nu att det är hög tid att försöka anpassa mitt liv efter de krafterna jag har och INTE utifrån de krafterna jag hoppas att jag ska få. Jag behöver mer balans i mitt liv för att kunna göra det som jag känner är min livsuppgift. Men framförallt för att kunna njuta av livet och må bra. Känna att jag räcker till för alla bitarna som är viktiga; såsom mig själv, mina vänner, min partner, familj och alla som står mig nära. Men även räcka till för djur och andra människor som också känns som en så stor och viktig del i mitt liv. Jag har alltid varit en person som egentligen inte känner något behov av att äga. Jag känner samma kärlek till djur oavsett om de är mina egna eller andras. Jag har dock byggt upp en kontakt med de här djuren som är så nära att jag nog aldrig kommer kunna förklara hur svårt detta också är att inse. Jag hoppas att oavsett vad som nu händer att jag alltid kommer att få fortsätta behålla kontakten med dem.

Att jag startade upp Lekfullt Lärande verksamheten skedde helt naturligt för att mina föräldrar redan hade fåren och hönorna på platsen. De behövde hjälp och stugorna stod tomma på tomten. Vi såg det som ett perfekt samarbete och utbyte mellan varandra. Jag trodde verkligen av hela mig själv att det här skulle bli bra och lagom för mig. Men det blev mycket mer än vad jag kunde tro. På ett sätt hade jag önskat att jag hade sett klarare från början. Men samtidigt hade jag inte fått lära känna alla dessa underbara individer och fått lära mig allt det som jag gjort. De flesta av dessa individer hade inte ens levt idag om de inte hade fått komma hit. Vi har byggt upp en så stor grund som inte har blivit gjord i onödan.

Fixad extra

En av de vanligaste kommentarerna som jag får i mitt arbete med Lekfullt Lärande är: ”Men åh, detta har ju jag drömt om i hela mitt liv”, ”Vilket drömliv du lever, önskar att jag också kunde ha det så”, eller ”Tänk om det hade funnits sådana möjligheter i mitt liv, synd att jag blivit alldeles för gammal” osv.. Jag vet att detta har satt igång drömmandet hos många och därför kändes det rätt att berätta om hela verkligheten både för att kanske hjälpa någon att inte hamna där jag har hamnat, eller tvärt om kanske skulle våra olika önskningar och behov skulle gå ihop? Kanske finns det någon där ute som drömmer om att få ta mer ansvar för djur och som skulle vilja arbeta vidare med djuren här på platsen? Eller kanske finns du där ute någonstans som bara skulle älska att ha just de här individerna boendes hos dig? Kanske är det dags för mig att släppa taget eller så kanske jag hittar den perfekta att samarbeta med så allt blir lite mer lagom? Jag vet inte, allting får visa sig! En sak vet jag dock, att djuren ska inte bli lidande på något sätt i detta. Jag kommer inte gå in i något halvdant utan det ska verkligen kännas rätt för alla.

Jag har några lösningar som jag tänkte skriva mer om i ett senare inlägg. Är inte säker på vad som är den bästa lösningen, men jag vet att det finns så många klocka människor som kommer läsa detta. Och om du har några råd och tankar kring tänkbara lösningar eller om detta har väckt något i dig får du så gärna säga till!

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Till minne av finaste Eldar Bronko

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar