Pepparkakeland

IMG_0921”Ibland känns det som att hela jag håller på och brista. Jag skulle vilja ge honom det bästa i hela världen. Det skär i mig att se hur skärrad han blir för alla veterinär besök. Det skär i mig och se hur svag han är just nu. Man vill ge honom det bästa i hela välden, precis som han har gett mig det. Men hur ska man veta vad som är det bästa? Jag vill att min älskade ska vara fri. Han har följt mig i nästan varenda steg jag under alla dessa år. Tillsammans har vi klarat oss igenom de mest tuffaste utmaningar. Vem säger att vi inte ska klara oss igenom det här? På något sätt tror jag att allt skulle bli lättare om jag övervann min största rädsla. En rädsla för hur det skulle vara att inte dela livet med honom mer. Kanske behöver all den sorgen få komma ut för att jag verkligen ska kunna vara den hundägaren som jag vill vara. För att vi verkligen ska kunna njuta av den tiden vi har kvar oavsett om det bara är någon månad eller flera år till.” 

Vissa dagar känns som ovan. Då låter jag det få vara så. Ibland kan det också vara fint. När man tillåter allt att få vara som det är. Men många dagar njuter vi också så gått det går. När Toddy får välja vill han att vi ska sitta ute i skogen, åka båt eller ligga och  gosa inne. Han älskar när man sjunger för honom. Vi sjunger nästan jämt. I vissa låtar stämmer han alltid in och skäller i takt. På promenaden står han stilla och väntar tills jag börjar sjunga! Jaja, jag vet att jag förstärker något man kanske inte brukar vilja förstärka.. Kanske borde lära ut något fiffigare som han kan göra för att sätta igång ”radion”?.. Men jag är själv rätt road av fenomenet, så jag tror att vi låter det vara så här. Han visar även tydligt vilken låt det ska vara. ”Pepparkakeland”, har varit en av favoriterna. Han står nämligen still tills jag tar rätt låt, sedan är det bara framåt som gäller. Om jag slutar stannar han. Lika så när vi kör borsträning med yes – target! Då visar han tydligt att det ska sjungas samtidigt! I måndags var han inlagd på sjukhus hela dagen. Bästa Väsbydjursjukhus lät mig få vara med hela dagen. Toddy skakade i hela kroppen och kastade sig in i väggen. Så fort han hörde en röst utifrån, kastade han sig upp och försökte gömma sig. Jag försökte hjälpa honom att kunna slappna av. Det verkade till en början helt omöjligt, tills jag kom på det!!

Inget annat än ”Pepparkkackeland” började ljuda på kliniken! Toddy stannade upp, spetsade öronen och tittade på mig. Efter en stund hade han helt slutat darra. Han kom och lade sig tätt bredvid mig på golvet och somnade. Så fort jag slutade, började han darra i hela kroppen. Så det blev mycket pepparkakeland den dagen. Timmar med sång blev det. Var underbart att ligga där bland alla filtarna på golvet och hålla om honom.

Tack alla ni som stöttat så mycket. Är ledsen att jag inte har hunnit höra av mig till alla som velat nå mig. Men verkligen tack för alla peppande ord! ❤

IMG_3651

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s